Jag och Olle träffades för första gången för snart 6 år sedan, vi gick på samma skola under högstadiet. Vi var tillsammans en kort tid för 4 år sedan och nu sitter vi här igen, har för några veckor sedan firat ett halvår med varandra. Ett levande bevis på att kärlek bygger på vänskap. Olle är min absolut bästa vän och det finns inget jag inte kan göra med honom, inget vi inte kan prata om eller måste gömma för varandra. Det är så kärlek ska vara tycker jag. Allt hans är mitt och allt mitt är hans. Jag ser en framtid med honom och (jag hoppas) han ser en framtid med mig. Nu ska jag snart till USA och vara där i 9-10 månader, detta gör ju så klart att det blir problem med ett förhållande. Ska man ta en paus från varandra och hoppas att man fortfarande vill ha varandra när man kommer tillbaka, eller ska man försöka sig på ett distansförhållande?